Den gravida förkylda kroppen stretar emot. Det är 15 minus. Promenaden till dagis lättades upp barnens glada rop från pulka och bob! Viggo blir så ledsen när han måste kliva av den.
Lilla livet går runt med sin ulloverall och leker tittut ibland fastnar huvudet i benent, sötis!!
Jag ska göra mig dagens morgonkopp med kaffe och en lussebulle tror jag. Sen hoppas jag på i alla fall 1 timmes vila då lilla dunet ska sova lunch.
Jag vet att jag kanske inte varit snäll med kroppen, 3 graviditeter på 3 år är tungt både för kroppen, själen och tvåsamheten. Men jag upplever att vi blivit starkare tillsammans. Och sen är det svårt att få ihop att nåt så fantastiskt som ett barn också kan vara så slitigt. Jag ber om ursäkt till nära och kära för jag vet att jag inte är en solstråle alla dar. Men jag kämpar på och och de flesta dagar har sina ljusglimatar om man bara tittar riktigt riktigt noga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar