måndag 30 november 2015

Hosta och krupp och 1 advent

Vi vaknade till regn lördagen och efter seg frukost morgonmys och ett gemensamt ryck på bottenplan med tvätten ( som ska vikas.. det tråkigaste jag vet att lägga in i alla skåp och lådor) städning av toalett och dusch och rester till lunch så styrde vi bilen mot farmor och farfar för övernattning och skyltsöndag i Kalix. Tyvärr försvinner ju lite av stämningen när snön är borta men barnen var så laddade. Gry mest av alla tror jag, det lyser i ögonen när hon hastigt snubblar över orden då hon ska prata om tomten. Viggo och Liv är inte lika säkra på att han finns och tycker mest hennes iver är jobbig. Samtidigt som när tomten då satt där och man fick hälsa då såg jag glittret även i deras ögon och funderingarna på om han finns eller inte. Heddan som så hårt hade intalat sig att tomten är snäll, hon grät och vågade inte titta, Idun som är tuff men liten bröt ihop och släppte mig inte på bra länge. Barnen åkte häst och vagn, sedvanligt fika i folkets hus, sporadiska stånd med fika försäljning och det blåste stormvindar. När vi kom hem bäddade jag ner mig i soffan med Grynet och vi såg hästsport från Stockholm Horse Show, Hedvig lagade mat åt oss och de stora spelade spel- allt medan vindarna tilltog och vågorna piskade upp mot bryggan. Idun hostar och sover illa ( då sover vi vuxna också illa ) efter god middag styrdes bilen hemåt med trötta barn och ledbruten gravidkropp som sovit på luftmadrass BIG MISTAKE.

onsdag 25 november 2015

Integritet

Vi lär våra barn att man INTE behöver kramas och pussas om man inte vill och om någon annan inte vill måste man respektera det också. Att det betyder inte att jag inte tycker om dig bara för att jag just då inte vill kramas. Vi har barn av alla sorter. Liv som trots sin stora personliga sfär är otroligt kramig och kelsjuk och nästan kan krypa under skinnet på en. Viggo som spontant ger mig en smällpuss mitt på gatan med ett å mamma vad du luktar gott! Och lilla H som aldrig har vart en kramig en, stor sfär som INGEN får komma in i och jag kan bli galen på människor som ska truga henne och tjata. Har hon sagt nej så har hon. När hon väl kommer med en kram då är den så innerlig att man blir nästan knockad av känslorna i hennes lilla kropp. Men får förklara inte bara för Liv att H tycker visst om henne men hon är ingen kramig person. Vuxna människor ska väl kunna förstå och tänka att alla är inte kramiga och det är inte personligt?

Det stora baket

Alltså pepparkaksbaket har gått av stapeln. Barnen degade, åt och blev less. Gry var den som bakade hela tiden med mig en hel drös med små hjärtan. Sedan har huset doftat underbart i flera dar! Heddan hade ont i magen efter all deg ;) hon som inte gillar pepparkakorna när de är gräddade.

En vilodag

Men ja idag är vi hemma, ryggen värker. Gårdagen var en stress från det vi klev upp ,10.40 hade H tid på ögon 11.30 fick vi komma in. Behöver jag säga att Idun hade hunnit klättra, klä av sig grina, H hade hunnit ledsna 15 gånger och sen fick hon ingen present från lådan.. mutade med lunch och bulla och festis. Hann precis sladda in på förskola och skola och var bara 2 minuter sen till Livs sjukgymnast besök com inte gav når- då hon sa att allt var bra inget gjorde ont men i bilen på vägen hem säger att " det kändes visst när han gjorde sädår och sådär- ridå.. Men 6 år tjej, mycket integritet klart det är pinsamt och jobbigt att klä av sig inför främmande. lilla <3

måndag 23 november 2015

Dom första bitiga minusgraderna

Några veckor senare så vaknar vi nu till 15 minusgrader, dagen gryr mot en kall rosa himmel vi har vinkat av skolbarnen och nu tar jag en kaffe vi ser barn tv och nyhetsmorgon, jag vill gärna se en nyhetsuppdatering om dagen! Det har hostats från diverse sängar i natt och jag vaknade med sendrag i vaden. Pappan i grönt åker på övning idag och vi ska äta middag på kören. Städa, tvätta finns alltid saker att göra- frågan är bara MÅSTE dom göras idag?

söndag 22 november 2015

Världen brinner

Här inne tar vi fram ljus, stakar, krubban och tomtar. Gardiner och dukar gör det ombonat och varmt. Barnen funderar på allt som händer vi pratar och försöker att inte vara rädda. Att ha barn som kan läsa är inte bara av godo när media spyr ut stora svarta rubriker om säkerhetsnivåer, död och bomber. Igår gick det stora julbaket av stapeln med fina familjen Saury blev både kola, knäck och pepparkaksdeg. Lussebullar med olika fyllningar och kolakakor med saffran. Sen kunde jag inte gå mer och jag måste nog inse att den där nerven/fogen kommer inte att sluta bråka med mig. Första julskinkan griljerades senare på kvällen och det var så gott. Fått många pikar om att vi är tidiga, en vecka tidigare än andra år ska jag då påpeka men jag måste passa på när orken finns! Och julmust med första skinkmackan hur gått är inte det!

fredag 20 november 2015

Bildlöst

Jag vet men min drop box funkar inte för tillfället så bilderna från mobilen länkas inte hit, ska be min man återigen kolla på detta då jag själv INTE är så teknisk ;) Vill ni se oss mera så finns vi på instagram sök på mitt namn :)

torsdag 19 november 2015

Sömnen kunde jag glömma

Istället vaknade hon efter en kvart vi åt lunch och Lotta med lilla Nori kom förbi. När kl slog åtta och jag haft dans träning med kottarna lekt hela em ute på Banjovägen då somnade jag och kl 21 när jag vaknade igen med en sån där fin dreggelsträng på soffkudden ;) då sov alla barnen! Nu är det kaffekoppen och tända ljus Idun sover ute första snön ligger som ett vitt täcke över allt och ger en ljusare känsla till världen. Plusgraderna vittnar väl om att efter skolan kommer snö vara grått slask och handdukstork och skotork kommer få jobba.

onsdag 18 november 2015

Samtal och om att känna sig snuvad på konfekten!

Så har fm spenderats i telefonen eller väntandes på att någon ska ringa upp. Först till folktandvården då Liv klagar så på sin käke. Men hon kunde inte hjälpa mig. På barnmottagningen hade de inte fått hennes remiss och det berodde ju på att läkaren på Vårdcentralen inte skickat den som han sagt . Varför gör man så? Säger att jag skickar den på en gång och att det ska inte ta så lång tid det här. Och sen skickar man den inte? Folk lider ju på grund av detta slarv för detta är inte första gången... Babysången visade sig haft sin sista gång på bibblan förra veckan då vi roade oss med tandis och utslagen framtand. Så där stod jag och Idun och kände oss fåniga, har alltid undrat varför denna så populära grej bara får 10 gånger och sen slutar "mitt i terminen"? Nå vi åkte hem igen, hon sover just nu, regnet blev till snö och jag känner hur tröttheten gör sig påmind. Ska sova jag också en stund tror jag. Men känner mig alltid så skyldig när jag sover på dan..

tisdag 17 november 2015

Stor å liten

Då vi nu kan ta bilen!!! Så kan vi även åka till kyrkan för stor och liten jag och Idun! Bussarna passar aldrig i den är stan då man måste byta för att ta sig dit ut och då kommer vi oss inte i tid och sen kommer vi oss inte hem. Men idag kunde vi brumma dit i ösregnet som så jäkligt förstörde den vita matta av snö som lagt sig i morse. Mysigt, och Idun kom igång på slutet haha hon som aldrig är blyg men idag var det nåt som inte stämde så hon smög bakom mig och spanade med ett lurigt flin! Efter lek och sång fikade vi mumsiga mackor och Idun fick sin lunch och lite mera lek.

måndag 16 november 2015

Att drömma om sömn

Och mat. Jag är konstant trött och hungrig och är jag inte hungrig så är jag så mätt att jag får halsbränna. Järnbrist har jag inte tydligen men att få sova middag gånger två vore ju underbart skönt. Särskilt som nattsömnen är sådär. Hedvig envisas med att aldrig somna på kvällarna ( med eller utan dagsvila spelar ingen roll ) jag sliter mitt hår och väser gå å sov... vi behöver kvällarna jag och Björn, åh vad vi behöver dom. Sedan saknar vi snön också.

söndag 15 november 2015

Tvära kast i livets berg å dal bana

Oliven hade med sig fina vännen hem, Malin och barnen kom hit, vi har fullt hus vi fika bordet på em och det vi bakat slank ner fort! Men så mitt i leken och surret så började Lilla R mitt gudbarn och endast 6 månader att rycka i ena ögat, kramperna spred sig och det var bara att ringa 112 röjja bordet och följa instruktioner. Barnen sattes framför film och när Ambulansen åkt var det många frågor. Senare på kvällen när Wilma var hämtad av mormor och barnens vän gått hem då fick jag slappna av och gråta- hemskt att se men man gör det man ska per automatik och sätter känslorna åt sidan. Nu mår sockertoppen bra och man ska utreda vidare vad som orsakade krampanfallen. Natten bjöd på tung sömn och jag vaknade till en dag då världen var i chock och vädret utanför gula huset speglade så väl den känsla av rått och kallt som spred sig över Europa. Ett stort antal döda och skadade. Ett nytt 11 september men nu i Paris, så nära oss. Barnen undrar vad en terrorist är och varför gör man så. Vi har inga svar men försöker så gott det går förklara att det finns onda människor i världen. Men vår vardag fortsätter i stort och smått och bebis snoss och vetskapen om att Ronja mår bra värmer gott i själen en söndag som denna då det gråa vädret utanför håller oss i sitt grepp och vi bygger pussel.

fredag 13 november 2015

Fredag är mysdag och bakdag

För oss som är hemma när de två stora gått mot skolan så blir det ofta baka och mysa med bok filtar, film, när Idun sover. Skönt för alla ingen klagar alla bara ligger i högar och halv sover. får se om det blir mycket spring i benen sen! Och hur gott luktar inte pepparkakskladdkaka och clementiner- Jul! Viggo såg ut som ett frågetecken när han ville veta skillnaden på clementin och mandarin och jag sa att den luktar och smakar jul!!

torsdag 12 november 2015

När är du ett liv?

Tankarna har snurrat i vargtimmen då jag som vanligt vaknar av att busiga bebben lever om och mitt hjärta gör volter för att vi ska få uppleva detta mirakel igen. Jag stryker lugnt och får en buff till svar. Men en diskussion igår på ett internet forum har fått hjärnan att jobba. Sverige funderar nu på att sänka abortgränsen och vad får detta för konsekvenser ska man nu utreda. Då ska vi klargöra att för att få göra sen abort i v 22 så krävs mycket och det är inget som bara ser för att. Men många i denna diskussions tråd verkade övertygade om att det är vanligt, att man gör det " bara för att" osv. Här krävs ju extrema skäl, som vissa missbildningar som upptäcks vid rutin ultraljud (RUL) och gör att barnet inte kommer överleva osv. Och OM det är nu är så, så verkade den gängse uppfattningen vara att man bara gör det och sen går man vidare. Jag önskar att dessa personer som tror detta fick träffa någon som mist ett barn sent i graviditeten eller fått avbryta sent då barnet visat sig vara utan delar av hjärnan tex och aldrig skulle kunna leva ett liv utanför mammans mage. Att man inte kan ha mer empati och ett bredare synsätt gör mig rädd. Jag vet själv att så fort de första symptomen och plusset visat sig så är det ett barn, ett liv jag bär inom mig och jag har aldrig tänkt på om det är ett foster innan en viss vecka och ett barn i nästa. För mig är det ett liv och hur tidigt eller sent det än är så är det ett liv att missta och sörja. Och jag skulle aldrig påstå att den förälder som så sent att sparkarna syns måste fatta detta beslut är en mördare som det i vissa fall uttrycktes. Här kan vi prata om att skuldbelägga den som säkerligen redan går igenom ett helvete. I samma veva i eftermiddags kom domen i ett mål där en barnmorska stämt landstinget då hon kände sig diskriminerad då hon ej fick jobbet då hon vägrade utföra aborter trots att detta är en av uppgifterna som ingår i arbetsbeskrivningen. Och hon förlorade, Sverige har inte en samvetsklausul och inte heller Europarådet kunde hjälpa henne då de anser att det är upp till varje enskilt land att bestämma om. En Samvetsklausul skulle kunna vara förödande för kvinnosjukvården. Rätten till abort är något vi kämpat länge för och ska vara rädda om. Men det ska INTE användas som ett preventivmedel men det är det nog ingen här som tror att man gör när man ställs inför ett stort tungt val i v 22.

måndag 9 november 2015

Helgen sa swosch

Blev en fika dejt för mig och planering av barnens dans, sen ett par täckbyxor till sonen och en mössa-nu bör alla vara redo för vintern. Kunde inte motstå den sötaste lilla mössan med öron på till "sven". En död råtta var dagens coolaste upplevelse enligt barnen och Heddan grät i bilen över den stackars råttan som var dööd, tänk om det kom blod mamma? Magen växer så det knakar , det sliter drar och svider i skinnet. Kroppen ojjar sig och det känns som v 40- då är det liksom bara v 22.. Just nu är smärtan i vänster sida olidlig och jag kan knappt andas?? Ska det va så här- inte nåt jag känner igen direkt från det andra graviditeterna. Försöker få tag i min barnmorska i skrivande stund men det går ju inte annat än mellan 8-9 på fm. Ute regnar det is bokstavligen och jag väntar hem två kalla skolbarn gissar jag på en strax. Vi andra roar oss med att sova ( Idun) leka häst (Gry) och se en jul film Santa Buddies. Och jul känslan börjar så sakta komma, jag vill börja pynta snart!

fredag 6 november 2015

En lycklig tjej!

Som idag fick vara med pappa på jobbet :) Den mindre grönklädda varianten som sitter på bordet, på bänken, i våningsängen så fort jag vänder mig bort- det är tur hon är söt om vi säger så.

torsdag 5 november 2015

Tror det är mörkret

Barnen är sega, tröttheten ligger som en dimma över mig, jag tror vi alla har en släng av grånovember depp. För nu saknar vi snö och ljus och kyla. Vi tänder ljus och myser med filtar och böcker, tänker INTE ha dåligt samvete över att uteleken blir kortare men hur som så har jag nog det ändå.. idag var det halkigt och Gry drog en ordentlig vurpa och blev full i lera på vägen hem. Tror jag ska köpa silkespapper och tillverka pompoms som kan liva upp innan vi får ta fram tomtarna!

onsdag 4 november 2015

Att önska

Jag önskar mig en ask med fina pennor och en vacker skrivbok. Jag önskar att alla orden ska få komma på plats. Sedan önskar jag även stora saker som att mina barn ska få leva länge friska, älska och växa. Man måste tillåta sig att önska, drömma och längta. Precis som barnen suktar efter tomten som snart ska komma så finns saker även på min önskelista. Självklart så behövs inte materiella saker för att jag ska känna mig älskad eller lycklig men jag ljuger om jag säger att inte också jag önskar och trånar då och då. Det är så lätt att säga nä jag behöver inget när någon frågar, att vi känner oss duktiga som inte behöver något. Men vi behöver alla något, om det så är kärlek, en blomma, en middag eller en fin sak man länge gått och längtat efter. Och drömma det behöver vi alla göra!

Bättre!

Iduns prover är bättre!! Tänk om det är så att rören i öronen är svaret på alla dessa infektioner? Liten är hon men hon håller sig på sin kurva och fortsätter hon med det så är dom nöjda och vi med. Hon kallas även för en "happy weazer" och perkulator ljudet bör växa bort. Försöka minimera baciller så mycket som möjligt och äta energität kost. Idag babysångar vi och gör ultraljud på olivens höft.

måndag 2 november 2015

Akut höftröntgen

Oliven har klagat på en ond höft i ca 5 veckor, att det gör ont när hon går. När hon igår inte ville gå på judon så fick hon idag stanna hemma och vi åkte på VC. Akut höftröntgen under veckan ( oj vad akut, semi- akut skulle jag säga ;) ) En stram muskel vilket barn i denna ålder inte ska ha och order om att försöka vila och ipren. Beroende på vad röntgen visar så kan det bli tal om sjukgymnastik.

söndag 1 november 2015

Sömnig söndag

Minusgrader byttes mot ösregn under natten. Ett barn sover ute, ett spelar tvspel och resterande läser ömsom leker och slåss. Emil i Lönneberga går på teven, ljusen brinner på bordet. Natten bjöd på många uppvak då Idun verkar drömt/haft ont? så bara en hand på ryggen har funkat för att sova. Föregående dagar har vi lunchat ute i skogen får se om vi orkar med det idag eller så får detta bli en dag då vi bara försöker göra så lite som möjligt.