söndag 25 juni 2017

Att våga göra det man innerst inne vill

Piggan Iggan ville ha en neon rosa cykel, cool mountaine bike, men så kom tvivlet. Tänk om någon retar mig mamma? Jag vet att xxx och xxx kommer att reta mig. Så pratade vi mycket om att man ska ha det man vill och inte det andra tycker. Att det kan vara svårt att våga men att det är skönt när man gör det. SÅ nu har han en rosa cykel! Och jag hoppas att ingen ska reta honom men det vet jag ju att de kommer göra. Har lovat att vi ska prata med de barnen då. Ska vi köpa en annan färg bara för att ingen ska säga taskiga saker? Har vi inte kommit längre än att barn ska kunna vara snälla och låta bli att retas? Vem lär dem att färger är till för olika kön?? Det gör ont i mig att han ska få höra hur ful den är och att den är för tjejer, men fasiken om någon ska få honom att må dåligt över en cykel han tycker är så fin.

lördag 24 juni 2017

En dimma

Som en dimma eller ett täcke ligger den där, sorgsenheten. Du ser den inte vid första ögonkastet, inte heller när vi småpratar om vardagliga saker.Men tar du dig tiden att titta lite djupare in i mina ögon så kanske du ser den skymta. Jag gör mycket för att inte låta den styra mina steg eller mina val. Och jag jobbar varje dag på att se hoppet, att se det ljusa, allt som är fint och bra. Just nu har bara det där ljusa fina en sorgkant, och så får det vara. En fin vän sa ordet Tillit och så är det nog, att våga känna tillit, att ha tilltro till livet, att det blir bra.

tisdag 23 maj 2017

man skulle beskriva den bästa morgonen

De flesta skrev om långsamma mornar med barn som sover, kaffe i solen, lång frukost. Ja visst är det underbart. Men tänk alla de där mornarna när någon spiller, en skriker, en tredje har fått fel bröd eller gud förbjude DU köpte fel bröd. Någon häller ut sand i hallen, en hatar skorna och en fjärde vill ingenting alls överhuvudtaget. Kaffet står kvar i koppen kallt när dörren stängs bakom oss. Är det inte alla dessa mornar som är så fulla av liv som faktiskt är helt underbara just för att de är fulla av liv. När någon inte fick andas sitt första eller sitt sista andetag, då är alla mornar fulla av liv de bästa mornarna.

Sol igen, kanske kommer en sommar

Göken gal och solen värmer redan kl 7 på morgonen. Kanske blir det sommar. Efter en lång dag ute doftar barnen sol, sand och solkräm. Sommar helt enkelt i ett enda andetag.

lördag 20 maj 2017

Tystnad

Ja så har livet kommit emellan, saker att berätta finns i massor men så hände saker som sätter spår, som märker oss i själen. Som jag inte vet om jag är redo att prata om. Eller jo egentligen borde vi bli mer öppna om saker å ting men just nu behöver jag landa. Våren kämpar den också, här är kallt fortfarande. Barnen vill hoppa runt i shorts medans vi vuxna ropar nej ni blir förkylda! Dunet och språket tar nya vändor men det känns också bra. Det är inte fel på mitt barn, hon har en superkraft. Men visst känns det när man ska behöva kämpa för sådant som egentligen borde vara självklart, alla barn ska ha samma förutsättningar oavsett om de behöver extra hjälp medel eller stöd, men här fallerar mycket. Och det beror ju till stor del på kommunens ovilja att betala. Inget ska få kosta, men vad betalar jag då en massa skatt för??? en förskola som inte vill se problematiken tyvärr och idag har jag tagit steget att söka oss någon annanstans även om det tar emot,vi har så nära och syskonen trivs. Dunet sover, snart fyller hon 3 fina lilla du <3

söndag 12 mars 2017

Lockigt?

Jag är sugen på att prova livet med lockigt hår? tänk att kliva upp rufsa till å så är man så där snygg och förförisk redan när man sätter fötterna på mattan nedanför sängen. ( att man klev upp kl 4, luktar apa ur munnen pga vätskebrist och har kräkfläckar på tröjan det filtrerar vi bort)

Kalas deluxe

Nu har vi ju även en sexåring i huset. Hon kom upp i fredags halv sju med armarna i kors över bröstet och undrade när vi egentligen skulle sjunga för henne ! Nu är hon firad ordentligt och vi behöver tårtpaus tror jag. Otroligt nöjd över sina paket somnade hon omgiven av nya gosedjur, äntligen en robothund och nya kläder. Vårat vackra regnbågsbarn, jag önskar dig modet att alltid vara den du är, älska vem du vill, leva ditt liv som du önskar <3

tisdag 7 mars 2017

Du har blivit 1

Så kom dagen då han fyllde ett, våran lilla prins. Du hade gjort mig utmattad och tvivlade på att du aldrig skulle komma, jag var rädd för ännu en störtförlossning då de aldrig ville behålla oss där uppe på sjukhuset. Så kom den då VÄRKEN, i soffan vilandes vid lunch tid. Och jag sätter mig upp och säger NU åker vi. Allting i kroppen bara skriker nu kommer bebis. Bil färden är hyfsad inga många värker två kanske men varje gång tänker jag att nu stannar du bilen för nu föder jag. En evighet på parkeringen känns det som, så långt men ändå så nära och den värken i bilen ger mig en hint om att hinner vi in så är det bra. Men vi kommer in, vi får ett rum , jag kramar madrassen tills knogarna vitnar, vrider kroppen i smärtan som rider mig, väser om lustgas och får ett glatt svar att nä vi väntar, vi ska skriva in dig och undersöka sen tror jag att ni får gå ner och fika. Då ber jag igen om lustgas, känner det absurda i att här ska jag föda typ nu och du vill att jag ska gå ner i cafeterian. Björn förklarar att jag aldrig har regelbundna värkar, att det alltid går jätte fort då går hon ut, barnmorskestudenten !? jag svär svettas, flåsar, Då kommer en äldre dam med ett lugn, ser att det nog är dags att komma i landstingsrocken och sen ber jag Björn trycka på knappen, och nog var det en bebis som ville ut i dagens ljus, inte hade han tänkt vänta på nåt fika besök. En något stressad barnmorskestudent en underbar barnmorska och undersköterska och så var han där våran Vide med segerhuva. Sedan är allt lite stökigt i mitt huvud en moderkaka som inte ville ut, medeciner som gav mig blodtrycksfall, skakningar och så rädslan att bli sövd. Gråten, den där äldre sköterskan som gav mig en kram och sa att allt är rutin kommer gå fint. Sen minns jag bara den kvinnliga gynläkaren som också klappade mig på knät och sa nu ska vi inte plåga dig mer, vi plockar ut den och det kommer gå fint. Vaknade av att en röst som bad om kaffe på uppvaket, en liten tant som prompt ville ha kaffe och en sköterska som försökte få henne att ta det lilla lugna,så kom dom, mannen och min lille prins <3 kl 22 hade jag ännu inte fått duscha, äta eller byta lakan i sängen från förlossningen. Jag kommer aldrig glömma orden från barnmorskan på bb " vi tar katetern när du kunnat vara på toa och kissa" Kan fnittra än idag jag och Björn såg på varandra och när hon gått undrade jag om jag hört fel i morfin dimman, nä hon hade sagt så. Så byttes det till nattpersonal och jag fick både ta bort kateter, duscha och rena lakan. Sedan kunde vi snusa på prinsen våran innan han åkte hem till syskonen. En Hedvig som ville ha en lillasyster och en Viggo som jublade ! Ända sedan den dagen har du förgyllt våra dagar. Du ler så finurligt med huvudet på sned, du har börjat göra bus, älskar att sno äpplen och äta dem, du har fått många tänder och tagit dina två första stapplande steg, du hatar skor på fötterna, du skriker högt när du vill något och argt när vi inte förstår. Du är en kopia av dina syskon men ändå så egen. Och större än det här kan väl inget vara " jag äskar pin Ide" !! jag älskar min Vide, Iduns första 4 ord smening idag på morgonen <3, och så är det ju, vi älskar dig våran Vide.

onsdag 1 februari 2017

10 månader, ja 11 idag!

Han går <3, inte utan stöd även om han tror att han kan det, lillhjärtat. Vill stanna tiden, samtidigt inte. Ordet som passar bäst är nog bitterljuvt.

söndag 15 januari 2017

Snökaos, eller?

3 dygn av intensivt snöande, lite blåst. Men inte kan jag påstå att vi är så kaosartade här i norr. Alla går i skolan, alla jobbar, okej att jag hade ett smärre bryt på plogvallen in till gården men men sånt som löser sig. Snöhögen lockar kvarterets barn och i fredags såg jag inte barnen på 4 timmar mer än för att dricka vatten och få en macka levererad till snöhögen. Nu på morgonen vaknade vi till 20 minusgrader och en otroligt vacker himmel. Rimfrost och fyrkantiga däck på vagnen när Vide sovit ute. Gry undrade varför jag inte kunde hänga tvätten ute, nja sa jag den blir inte torr bara stel ;) I fredags kväll var vi utan soffa, det var ju också en upplevelse. Nåja igår hämtade vi en annan!

fredag 13 januari 2017

En fredag i januari

Det har verkligen öst ner snö i två dygn, cirkus 30 cm, lite blåst på det och man får fina drivor att försöka plöja sig fram genom med vagn och pulka. Men jag klagar inte det är så härligt med snöhögar! Barnen älskar snö, finns ju helt plötsligt en massa saker att hitta på ute då! Vide fyller snart ett år ETT ÅR, helt galet. Min bebis, jag lir lite ledsen men ändå så glad, det är så kluvet det här. Som förälder vill man se dem växa och gro, samtidigt som jag bara vill borra in nosen i deras bebisfjuniga nacke och stanna tiden. Hur söt är han inte med sina vingliga ben, skrattet som gurglar, första ordet. Eller när man kommer hem med en alldeles nykläckt liten. Den doften slår allt <3 små fingrar som spretar, kroppen som en liten groda. Känslor en fredag i januari.

söndag 1 januari 2017

Jullovsläsning

Nyårstacos och utslagen tand

Summerar året med toppar och dalar, en fin lillebror kom till oss full av kärlek! Men så många timmar vi spenderat isolerade på sjukhus har vi nog aldrig gjort heller, så sjukdomarnas år vill vi inte i ha i repris. Mangossalsa till tacos kommer jag definitivt att göra igen, Grys utslagna tand behöver vi inte göra om igen. Blir ett tandläkarbesök i morgon. Vide gillade inte raketerna och somnade först efter en promenad mitt i natten.