Så sårbara

Ja när vattnet försvinner så är vi så utlämnade. Inte konstigt att man i krig ser till att kapa ett lands vatten och ström. Hellre utan ström än utan vatten. Där stod jag kletig och skulle tvätta mig då jag höll på att förbereda lunch , inte en droppe ur kranen. Ringde i förtvivlan och skällde ut ?! min man... ork har jag inte just nu till övers för såna här saker, jag vet inte vart jag ska ösa energi ur? Han kom hem med vatten, kommunen hälsade att en privatperson på vår gata grävt av huvudvattnet och man beräknade minst 2 timmar eller mer ( vid det laget hade det redan gått 1,5..) att ha hink med skopa på bänken och en på toan det påminner om stugan men även om 1800 talet.. Med fem små hemma varav en valde att bajsa upp till hårfästet var väl bristen på vatten än mer kännbar. Men så jag jublade igen då det började hosta i kranen! Men jag tänker också att det skadar inte att tänka på hur vi använder vårt hett efterlängtade och behövda vatten. Aldrig har jag väl varit så törstig som då det inget rann ur kranen.