måndag 4 juli 2011

Det svider i ögonen och i skinnet

En hel dag ute! Långa promenader, fina vänner och lek har kantat denna måndag. Det var en väldigt övertrött liten oliv som till slut kunde somna. Viggo är söt när han ligger i sin säng och ropar åt henne att vara tyst och sova !! Grynet la igen sina blå och jag och maken har njutit lite tystnad ett litet glas rose.

En liten del av mig hade velat vara i Almedalen denna vecka. Lyssna på intressanta föreläsningar, ojja mig åt knasiga debatter och vidga mina vyer. Fick hålla till godo med en debatt på SVT2 om barnfattigdom och hur vida vi ska definiera barnfattigdom i Sverige idag. Svårt. Handlar det om att alla ska kunna ha Converse skor eller handlar det om mat för dagen? Handlar det om en dator hemma och tevespel och råd att spela hockey eller fotboll eller handlar det om att få nya vinterskor? Alla barn i Sverige ska ha mat på bordet. Men vi får inte glömma att de som inte har råd att delta i lagsport eller läger eller hela och nya kläder redan där lägger en grund för ett utanförskap,en sämre hälsa mm. Som en av debattörerna sa, " vi kan inte jämföra fattiga barn i Sverige med fattiga barn i Brasilien. Vi måste jämföra barn i Sverige med andra barn i Sverige, och alla barn i Sverige ska ha samma förutsättningar till mat på bordet, ett rikt liv med idrott, föreningsliv,rätt till samma start. Om det då betyder att föräldrarna måste få ett jobb ja då måste krutet läggas på att skapa jobb, men under tiden så måste de få ett skäligt bidrag, hjälp till en för Sverige normal levnadsstandard."

Jag menar inte att alla ska dyra märkeskläder men det är bara inse fakta barn kan vara elaka, det spelar visst roll hur man är klädd i skolan i tonåren. Vem vill sticka ut och bli retad? Om det inte är att sticka ut på "rätt" sätt vill säga. Jag hade önskat att alla fick se ut som de ville och vara som de ville. Men så ser världen inte ut ännu. Är det dags för skoluniform? då skulle inget barn behöva skämmas för att mamma eller pappa inte har råd.

Det enda jag vet är att jag vill inte att mina barn ska sakna något, jag vill inte heller att de ska bli bortskämda med att få allt de vill. Jag vill inte att det ska reta andra. Jag vill kunna ha möjlighet att kunna ge dem ett bra liv. Jag vill uppfostra dem till ödmjuka hänsynstagande hjälpsamma människor.

5 kommentarer:

  1. Tack Marie! Var rädd att det skulle låta konstigt, ibland svårt att få ner tankarna rätt. Det var en mycket intressant debatt. där bland annat Patrik Sjöberg och någr anadra männiksor menade att det inte finns fattiga barn i Sverige eftersom vi inte har fattiga barn som i tex brasilien med sina gatubarn eller barn i somalia som svälter.En person i debatten menade att om man bara struntade i att sänka skatter och la dom pengarna på att ge alla jobb så skulle ingen vara utan jobb och alltså ingen fattig, Då tänkte jag: Hur skapar man jobb om jobb inte finns? Bara för att det finns pengar att betala lön så finns det ju kanske inte jobb? Ett jobb ska ju vara en meningsfull sysselsättning. Hur som helst det är en viktig fråga och det är nog svårt att finna en lösning. Sen tycker jag föreningslivet har ett ansvar också, ska det verkligen vara så dyrt att få delta i lagsport,ridning mm? Oj nu blev hjärncellerna trötta ;) sov gott!

    SvaraRadera
  2. Jag tyckte inte alls att det lät konstigt!

    När jag läste socialantropologi blev det tydligt att vi ska vara väldigt försiktiga med att bedöma andra länders (och kulturers) situation, eftersom vi bedömer den med ögon och erfarenheter som tillhör vårt eget lands kultur. Det blir med andra ord lätt en felbedömning eftersom vi inte kan känna den andra kulturen och veta vad den innebär fullt ut, eftersom vi inte själva är präglade av den eller står i den (dess gränser och villkor).

    Jag tänker att det är samma sak med att jämföra olika länders barnfattigdom. Barnfattigdom finns förmodligen i alla länder över hela världen, men den blir ju intressant utifrån det egna landets villkor och utseende. Vad kan man kräva i Brasilien eller Indien eller i Usa? Och vad kan vi kräva utifrån vår situation i Sverige? Hur kan vi hjälpa barn här och arbeta för att minska fattigdomen? Och hur kan man i varje land arbeta för samma sak - utifrån varje lands villkor?

    Det är en himla spännande fråga! Jag har inga bra svar! Men jag håller helt med dig: vi vill inte heller att våra barn ska behöva sakna något (kärlek, mat, hela kläder, sjukvård, osv), bli bortskämda, reta andra, osv.

    SvaraRadera
  3. Ja det är en spännade och viktig fråga! Den kursen skulle jag kunna läsa bara för att få lära mig något nytt!

    SvaraRadera
  4. Jag hade gärna läst mer av socialantropologi. Det var verkligen spännande!

    SvaraRadera