Då B kommer hem först på söndag kväll så känns det inte riktigt som helg. Jag har tagit mig igenom denna dagen med bara 1 ensam timmes sömn i bagaget, jag vet att jag srev att allt går. Men jag vete tusan alltså..det kostar på att få det att gå.
Så ska det låta på teven, hör inifrån sovrummet att det kommer nog inte bli många timmar i natt heller, lilla livet har krupp, rosselhostar. Sen är hon extra kinkig då två små gryn börjar kika fram i nederkäken. Sorgen och ilskan över en frånavande och självupptagen släkting vill inte lämna mig ifred. Men jag ska ta diskissionen när jag är utvilad och kan framföra mina argument utan att bli arg och ledsen.
Nu ska jag borsta tanden, stoppa om Viggo låta mig försvinna en stund i hans anletsdrag som är så bekymmersfria där i sömnen. Igår när jag hämtade på dagis kom han för första gången springande och ropade mamma! och kastade sig om halsen sen ville han leka mera. Tidigare har han bara velat leka. Då blir man glad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar