Välkommen Fredag!

Inatt har jag fått sova då Idun valde att lägga igen sina blå strax efter 21 och först vid 05 gråta efter mat, wow! Däremot har jag haft en varm kramig treåring i sängen, en man som snurrat och snott täcken och gått upp för att kolla hon som igår kväll ramlade ner för trappen till nedervåningen. Jag hörde dunsen och ett vrål jag skrek hon skrek och skakade ,blodet rann ur munnen och maken valde att påpeka att jag inte stängt grinden ordentligt. Och jag VET JU det och det svider så i där inne att det var MITT FEL. Vi som var på väg till kalas styrde om och förbi jourcentralen, läkaren konstaterade snabbt att hon inte fått en skråma! inte en bula eller ett blåmärke bara ett jack inne i kinden där hon måste ha bitit sig i fallet. Vi skulle kolla vakenhetsgraden när hon sov, och om hon kräktes en gång gjorde inget men inte fler. Natten förlöpte väl, idag har vi checkat tänderna, en kindtand lite intryckt och hon var väldigt öm, men allt ok för nu. SKÖNT! Men det sitter en tagg där, det var mitt fel. Och jag tackar den som höll en hand över henne. Och min magkänsla att den här lilla damen behöver mig vakandes lite extra förstärktes. Sen kanske det vore på sin plats att ta reda på om hon ser ok. Då hon inte fixar trappor och nivåskillnader. Så vi kramar om denna fredag då höstluften gjorde att det fick bli långbyxor för första gången på flera veckor. Ikväll firas en tredje tvååring, tvååringarnas vecka det här! Och i morgon är det dags för sommarens bröllop!