Och när jag kom hem

Efter två långa föreställningar fick jag efter en skön dusch ta en sömnig Hedda i famnen när sängen inte dög och i soffan med filten och snutten kände jag hur hennes hjärta slog i samma takt och andetagen blev tyngre, tillslut sov hon och jag kunde snusa in hennes doft och gosa ner min näsa i håret och bara känna hur mycket jag ändå saknat dem under dagen. Men jag har även blivit så mycket bättre på att släppa kontrollen och slappna av för 'ven om jag längtar så kommer jag ju hem sen och ett mammahjärta kan behöva lite annat sammanhang ibland.