måndag 14 december 2009

Kolik...

Lilla livet skriker procentuellt för lite av den vakna tiden för att det ska klassas som kolik..men vi vaggar och bär och hon har ont, nätterna blir långa, dagarna ännu längre och så helt plötsligt tok orken slut, det fanns inte mer, det gick inte att bita ihop. Så B fick lämna sin övning och komma hem, plocka upp en trasa som satt i källaren och grinade, som fick ont i magen när barnen vakande. Men tänk vad lite sömn kan göra, några timmar på morgonen utan att behöva kliva upp och ta hand om Viggo när B åker på jobb och jag känner mig nästan som ny. Men det kräver nog några till sådana mornar för att jag ska känna mig helt på banan men vi är på rätt väg. Om nu bara det magonda ger sig så ska ni få se på en pigg å kry muminmamma!

1 kommentar:

  1. Skönt att få sova lite. Det är du värd. Förstår att du känner dig otillräcklig ibland. Skönt att känslorna kommer och går här i livet, och att det oftast tippar över till det positiva tillslut.

    Jag måste också erkänna en sak. Jag fick inte iväg brevet i fredags. I morgon ska det iväg upp till DIG. KRAMAR!

    SvaraRadera