Natten då Gud inte glömde

Ja någon eller något höll sin vakande hand över oss och jag kan bara tacka för att det inte gick värre. Nu har vi en ny regel i vår familj: Åker man på fest har man skjuts eller tar taxi. Den timmen innan jag såg att han levde att han var hel, den var hemsk. Jag såg bara framför mig någon som var blåslagen och sönder. Och så kunde jag bara tänka på att vi har inte hunnit skicka in nya försäkringen så jag och barnen kan inte bo kvar om han dör. Visst har jag varit arg på honom också, men det tjänar ju inget till, ingen kunde ju veta att det skulle bli så här, hade kunnat hända även om han inte druckit några öl. Mest funderar jag på den där bilen, personen /personerna i den, antagligen gick det så fort att dom inte reagerade. Sänder en tacksamhets tanke till dom som hittade min älskade innan han var ännu kallare. Nu hoppas jag på en lugnare höst till mötes med ny energi.