Vid 21 igår kväll kom det skrik och en hemsk gråt från lilla olivens rum. Hon var inte vaken men gråten var så hjärtskärande, hulkande fick hon nästan inte åt sig andan och det enda hon kunde få fram stötvis var "pappa", om jag hade vetat vad det var som jagade henne i drömmens värld hade jag sett till att jaga bort det. Trots mina försök så gick det inte utan att pappa fick komma. Jag undrar i mitt stilla sinne hur detta ska gå när B ska jobba borta 1 vecka om inte allt för länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar