Vide är nu fyra veckor

så liten men ändå vuxit så mycket. Sover äter bajsar, vi börjar lära känna hans tider lite nu, när han vill sova, när han vill äta och försöker så gott det går att planera dagen utifrån det. ska vi åka så åker vi gärna då han är mätt och vill sova. Sjalen gillar han men att sova ensam nej nej. Alla syskonen vill så gärna krama gosa och byta blöja. Idun är snabb att rusa och ropa när Vide gråter eller knorrar. För han är en liten knorris, låter ibland som vi har en liten hundvalp här hemma.

Ingen storhelg utan akuten

Påsken firades i Storön , på isen, skidor och grillad korv. Sol! Idun vaknade på kvällen och skrek,skrek, skrek- okontaktbar, blå och helt i panik efter 45 minuter ringde vi 112. Alla hemska tankar for genom huvudet. Men inget tarmvred, ingen blindtarm och hon kom till ro där på akuten med en nalle från ambulansen och en varm filt på magen. En ficka på tarmen eller en gluten intolerans? remis är skickad och vi får invänta läkarbesök och hoppas att det inte händer igen. Så maktlös man är.

Perspektiv

Svetten rann och jag var nådigt irriterad och stressad av att hela fm pusslat med amning, lämningar, lunch och att ens köra oss till nästa stad för att få hämta bettskenan till oliven. När så tandläkaren konstaterar när hon öppnat asken att den är för liten och vi får åka hem... När jag sedan läser om Bryssel, om ännu ett terror attentat då ser jag på barnen och vi lever <3 Visst blev det bökigt och krångligt idag men vi- vi lever. Ljuset måste nu få segra, det måste få sippra in i varje liten springa och som en maskros kan växa mitt i en asfalterad gata så ska också våldet få ta en annan väg, en väg bort. Och ljuset ska få segra, finns inga alternativ, våra barn ska få växa upp fria.

Den femte årstiden

Som bara finns här uppe, den är här. Och den får oss att vakna, att tanka sol efter allt mörker, alla lämnar sina hus och lägenheter. Allt sätts på vänt. Nu ska vi ut! Ut på tur aldrig sur! Vi har lekdejt i skidspåret och pulkbacken istället! Vide verkar vilja sova en längre stund på fm och jag skyndar mig ut för att lapa sol och få röra på mig. Grillade hamburgare till lunchen igår fem timmar senare var alla trötta! Idag är det måndag, pappan är efter 3 veckor åter på jobb visserligen bara i tre dar men ändå.. med en nyföding med helt egna rutiner som ändras hela tiden så kan det bli trixit med skola/förskola osv men men ska väl gå det med. Just nu har jag fått mig en kort prommis Gry och Heddan sprang som yra kalvar på isen och kaffet luktar från köket men så vaknade videkissen ute i vagnen <3

Vårvintern är här

I hur många dagar vet vi inte men just nu tankar vi sol och är ute, skidor på! Mellis ute, korv, varmchoklad. Tyvärr vågar jag inte amma ute hela tiden, dristade mig till det i eftermiddag och nu ikväll anar jag febern och det sticker i bröstet. Barnen har skidor på skolan varje dag denna vecka, igår hade Viggo åkt 8,5 km, jag är imponerad! Han tycker det är så kul! Varje dag får vi hänga blöta halare och vantar på tork överallt, skor varvas i skotorken och det ligger en doft av blöthund överallt, snart kommer även alla sand .... men det tar vi då ;)

15 dagar

Idag är prinsen, junior, Videliten, lillebror, brorsan, skrutten 15 dagar, han hade gått upp fint i vikt och är pigg i blicken när han är vaken. Tänk att han kom hit så självklar och tog sin plats, alla syskon så stolta- Hedvig lyser och ögonen tindrar när hon får hålla eller berätta om honom för någon. Idun är den första som tröstar när han gråter, lastar tuttar och filtar på honom <3 Idun vägde in på 10 kg idag wihoo miniliten kanske blir liite större, det tar bara tid.

Grynets kalas

Att få en kanin på tårtan var visst toppen! Och hon skulle på bara livet äta upp den så det fick hon sen men den växte i munnen och gavs bort till pappan i huset, vääldigt sött med så mycket marsipan huvva säger jag och ryser. Men tårtan var god och idag har vi fått äta resterna av dem tillsammans med vännen F och C som kom och lekte med oss på em. Kompisar vänner och familj i salig röra precis som vi vill ha våra kalas <3

Att få en ny mössa

Amningsvettningarna och nyödingfoto

Hej ammning, svett, hormoner och huvudvärk- hinner inte dricka nog och nu när vi har haft lillebror hos oss i 12 dagar så börjar kroppen säga ifrån av sömnrist. Men han sover ( ta i trä) helt okej men vaken mellan 4-5 precis som i magen <3 att sova med honom på dagen är ju inte heller något som funkar med alla andra hemma, försöker men när han sover vill jag ju ut i friska luften! Men men om nån vecka får jag säkert ta mina efterlängatde prommisar. Idag har jag och Vide vart på fotografering! Han skötte sig exemplariskt när han väl somnade ;) Hur ska man kunna välja EN bild??

Att ha en femåring

Så igår var det då dags, dagen hon väntat på sen hon fyllde tre. Hon blev fem år. Hon fick en kniv en bärsele till snutten och en röd bolero, ungen var i himmelriket redan kl kvart över sex på morgonen. Sedan när hon kom hem på em så var bordet dukat med marängsviss farmor och farfar var här och bästisarna <3 <3 Det var ett trött men lyckligt litet Gry som somnade ovaggad och själv valde att gå till sängen före syskonen. DET betyder lyckad dag!

Bebisbubblan

Ja det här i den vi befinner oss, det är till stor del Vides tider som får styra och idag började skolan igen för de två stora älskade kottarna. Vi andra tog en premiär i vagnen och två åkte skidor. Jag fullkomligt älskar att dom gillar längdåkning och jag ska försöka se till att de stannar i det spåret- haha förlåt min dåliga humor ;) Heddan tyckte nog att det var ytterst orättvist att hon inte kunde åka vagn när hon blev trött så en ståbräda får det bli. Promenaden fick gå förbi barnens skola där jag gick in för att lyfta lite oros tankar med Viggos fröken. Idag ville han inte gå till skolan han hade ont i magen, två killar retar honom och innan lovet hade hans bandyklubba kastats i soptunnan på toaletten. Bra samtal och hon skulle genast lyfta frågan och prata med vederbörande. Men nog svider det i hjärteroten när ens barn är ledset <3

Den första mars föddes äntligen en liten prins

En hett efterlängtad lillebror såg dagens ljus kl 15,28 den 1 mars efter att ha retat oss ett helt dygn och lurat oss till förlossningen två gånger utan resultat. Att gå från inte öppen till att bli inskriven på fem cm och sedan föda barnet på 28 minuter gör smärtan väldigt intensiv. Sedan hände något som aldrig hänt och som jag inte ens tänkt kunde hända men som jag hört är vanligt- moderkakan släppte inte och trots idogt arbete och många försök och äckliga medeciner som gjorde mig kall skakig bortdomnad så beslutades om op. Läkaren kom in " hej vi tänker inte plåga dig släpper den inte nu så rullar vi över på operation. Jag grät skakade okontrollerat, bet mig i tungan hade dödsångest har ju aldrig varit sövd förr, haft en snabb förlossning ja och att lämna pappan och bebisen direkt kändes ju inte så roligt. Men allt var över på ett kick. En av mina bästa förlossningar trots slutet. Inte en bristning inte ens ett litet sår toppen barnmorskor och jag tackar Gud att vi var på plats när allt drog igång, att jag litade på magkänslan när den där värken kom hemma och jag fick stöna i kudden och vagga i soffan för när den andra och tredje kom då satt jag redan på förlossningen och när den fjärde tog i samtidigt som ena barnmorskan tyckte vi kunde ta en promenad och jag stönade ge mig lustgas och hon skyndade ut och ropa in mer personal då var jag tacksam att vi var på en sal med fina människor som visste precis vad dom skulle göra och frågade och gjorde allt för att det skulle bli så bra som möjligt. Och så såg han då dagens ljus Sven Vide Atle Johansson. Så älskad och så önskad sen den dagen vi visste att du flyttat in där under mitt hjärta. 3025 g tung och 48 cm lång liten lillebror som alla bara pussar å kramar.