fredag 4 mars 2016

Den första mars föddes äntligen en liten prins

En hett efterlängtad lillebror såg dagens ljus kl 15,28 den 1 mars efter att ha retat oss ett helt dygn och lurat oss till förlossningen två gånger utan resultat. Att gå från inte öppen till att bli inskriven på fem cm och sedan föda barnet på 28 minuter gör smärtan väldigt intensiv. Sedan hände något som aldrig hänt och som jag inte ens tänkt kunde hända men som jag hört är vanligt- moderkakan släppte inte och trots idogt arbete och många försök och äckliga medeciner som gjorde mig kall skakig bortdomnad så beslutades om op. Läkaren kom in " hej vi tänker inte plåga dig släpper den inte nu så rullar vi över på operation. Jag grät skakade okontrollerat, bet mig i tungan hade dödsångest har ju aldrig varit sövd förr, haft en snabb förlossning ja och att lämna pappan och bebisen direkt kändes ju inte så roligt. Men allt var över på ett kick. En av mina bästa förlossningar trots slutet. Inte en bristning inte ens ett litet sår toppen barnmorskor och jag tackar Gud att vi var på plats när allt drog igång, att jag litade på magkänslan när den där värken kom hemma och jag fick stöna i kudden och vagga i soffan för när den andra och tredje kom då satt jag redan på förlossningen och när den fjärde tog i samtidigt som ena barnmorskan tyckte vi kunde ta en promenad och jag stönade ge mig lustgas och hon skyndade ut och ropa in mer personal då var jag tacksam att vi var på en sal med fina människor som visste precis vad dom skulle göra och frågade och gjorde allt för att det skulle bli så bra som möjligt. Och så såg han då dagens ljus Sven Vide Atle Johansson. Så älskad och så önskad sen den dagen vi visste att du flyttat in där under mitt hjärta. 3025 g tung och 48 cm lång liten lillebror som alla bara pussar å kramar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar