Lördag men ändå inte

Militären i huset är på jobb så en lördag ser ju ut som en vanlig dag då, försöker ändå sega på genom att se barntv, kaffe i soffan. Men vi har redan hunnit pyssla snöflingor i papper, kolla narkoswebben IGEN, Viggo kommer vara väldigt förberedd på torsdag. håll tummarna att han inte är förkyld. Det blir en höst med många sjukhusbesök, Grys fot, Hedvigs vikt och pricktest,Viggos öron och återbesök med astma/allergi, Olivens mage återbesök. Puh matt bara jag tänker på det. Min hals är lite rivig så inhandla honung står på dagens lista, popkorn till lördagsmyset. Solen skiner ute och jag hoppas på en dag ute med mindre bråk än igår. Dagarna som gått har ju innehållit en del grubblerier, men med hjälp av vänner så känns det bättre. Jag är rik, mina älskade kottar och min man, mina vänner, jag bedöms inte utifrån mina prestationer men som den jag är. och jag ÄR en fin, bra person- tänk att det ska vara så svårt att man glömmer bort vad som egentligen betyder nåt mitt i allt? Det finns ju inget viktigare än kärleken och barnen, jag måste ju finnas här för dom. Menar inte att man ska försaka sig själv och det man vill men det är en vågskål och där måste man väga noga för inget får väga tyngre än barnen och kärleken. Det kommer vi i så fall få betala för senare i livet tror jag. Vad tror ni?