Prematurmamma

Ja på "rikt" nu ligger vi på avd 56, hon suger som en galning och skriker argt efter mer. Så mycket piggare idag! Jag pumpar ur och hon får i sond men mindre och mindre i den! Men igår innan vi hamnade här var en hormonell känslosam bergochdalbana. Grinade floder, störde mig på barmorskor som sa olika,, bestämde om tillmatning olika, blev arg, och grät lite till. Känndes stundtals som att nu lämnar jag henne här, jag är ju tydligen överflödig. För att i nästa sekund inte kunna släppa henne. Är det detta som är babybluese? Efter en bra barnläkare och sköterskor på 56an så har natten varit bra,jag är glad, amningen flyter och det är min mat hon får i sonden. Hjärtat har lugnat sig och nu är det glädjetårar som trillar då jag ser på henne.