lördag 12 september 2015

Snälla sjukvården

Jag var inte döende ur den aspekten, men med få timmar på sömnkontot under en vecka med bultande tandrad och bihålor som värkt konstant dag ut och dag in- jag övervägde att dra ut tänderna där en sekund så anser jag att jag hade lika stor rätt att sitta på akut/jour mottagningen idag. Att efter 40 minuter få sitt nr plingandes på tavlan och träffa en sköterska som inte tar i hand eller hälsar och som sedan ifrågasätter mitt varande där, om jag kan vänta till måndag och att hon ska minsann fråga läkaren om jag inte ska vänta till måndag det gör mig arg och faktiskt nästan mållös. Hon kom tillbaka ännu tvärare i tonen ( antagligen för att läkaren tyckt jag kunde stanna) frågade om det var huvudvärk, nja sa jag det molvärker i hela ansiktet jag har ont i bihålorna, i tänderna och och kan inte ligga ner för det trycker. Ja men klarar jag av att äta? Jaa svarade jag lite försiktigt och undrade vad det hade med saken att göra? Ja men om jag kunde äta så var ju inte min vardag påverkad? Jo sa jag det är den jag får inte sova har ont och ska ta hand om små barn vilket jag inte orkar. Så förde hon mig till ett annat rum. Där satt jag sedan i nästan tre timmar innan en läkare kom in i två minuter bad om ursäkt lite skamset och jaga anar att inte bara hög belastning utan även att jag glömts bort låg bakom den långa tiden. Bra bemötande inga tveksamheter om att jag behövde behandling och nästa gång ska jag söka vård direkt tyckte hon och inte vänta. Tänk nu att jag var less trött, hungrig, illamående- vad Hedvig var kan vi bara spekulera i. Jag kunde ju gå ut och leta en sköterska och fråga vad som tog tid, och det visste dom inte tyvärr och vart lite förvånade att läkaren inte varit in ännu (tre gånger upprepades detta) Så nu till det jag vill ha sagt, jag kan vänta- har inget emot det om sjukare måste gå före men snälla INFORMERA, visa att ni finns där, att jag inte glömts bort. Tänk om jag inte vågat eller kunnat ta mig ut ur rummet? Att man inte vågar gå på toa av rädsla för att missa läkaren, att man på tre timmar inte blir erbjuden kaffe, saft , en banan- eller i alla fall kunde få köpa detta. För jag är ju även gravid och fick lite matt lägga mig på britsen och medans Heddan lekte doktor med mig andas i kvadrat för att inte kräkas. Det som hela tiden trycks på att det är vad som efterfågas i många sammanhang är information så brister det så totalt. Jag är inte på ert jobb för att jag tycker det är roligt, jag kommer inte till er för att jag vill vara sjuk, jag kommer till er när jag inte orkar längre, när jag redan försökt eller när skadan är för svår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar