Så sjöng hon och ja må hon leva, ungefär hela dagen. Hon var glad som en lärka och sjöng som en likadan! Hon bara fnissade lite blygt och ögonen gnistrade när hon såg cykeln och hjälmen under sängen, fort fort hade frukosten landat i magen och sedan såg vi inte henne på hela dagen. Ut i regnet och cykla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar