Huset har en själ

Ja nu har vi snart bott här i 5 år, jag kan huset små egenheter- vart golvet knarrar en list som inte sitter fast så den ska man inte stöta i, vilken kontakt som funkar bäst när man vill dammsuga hela våningen utan att flytta sladden, att golvet i hallen är iskallt på vintern, vid väderomslag så kan det lukta jord i källaren ( många av dessa saker skulle arga snickaren förfasa sig över), vi har ännu inte målat vitt i vardagsrummet trots att det var det första vi skulle göra ;) Men vi trivs här, 4 barn har fått börja sina liv här, pareketten vi inte slipade eller bytte ut har flera hundra nya repor och en röd repa från en lära gå vagn. Du kanske ser skavanker, jag ser ett liv. Visst hade vi kunnat förverkliga drömmen om öppen planlösning och större kök men till vilken kostnad, för det kostar inte bara ekonomiskt utan även tid. Tid som vi vill ha till varandra, till barnen. Ja mina barn kommer säkert tycka mamma städade för mycket, tjatade för mycket men de ska inte kunna säga att vi bodde i ett ständigt renoveringsobjekt där vi tillslut tappade bort varandra. Älska livet med barn det händer nya saker hela tiden, jag behöver inte fylla dagarna de är redan överfulla! Men nog drömmer jag ibland om smartare förvaring och en härlig groventre ;)